Summa sidvisningar

torsdag 14 november 2013

Rhinosorous horns

aren't "horns" at all, they are twinned hair.
. Those buying should be arrested.Those killing  for other reason than self defense should be killed. Tooth pulled out? Shaved head? Leave animals alone, even the domesticated companions!
 

torsdag 7 november 2013

Klagomål från barn o gamla

eller ens från präktigt arbetande svenskar lönar sig inte, med den mentalitet som råder, (det är hyresvärdars o några korrumperade stadsanställdas marknad)men man undrar ju vad som är syftet med att ta hand om ensamkommande  flykting"barn", o ge dem mat o fickpeng men inte låta dem gå i skola eller jobba o inte ha "hem" till dem.Kan det bero på att det inte FINNS annat än flumskola o visstidsanställningar som folk slåss som "djur" om o vi därför inte har nå't ett dela med oss av, eller "erbjuda".  Vi bör snarast upphöra med att "ta hand om" andra, vad det än är för våldsregimer eller föräldraregimer de kommer från. De är ju för 17 inga "barn" utan misshandlade vrak, redan i de "hemländer" som de flytt från. Besvikelse utan gränser, är allt vi bidrar med, när vi tar hit dem. Visst kan de möta en o annan vänlig själ i social o kuratorbranschen, som har dem som "jobbtillfällen". Vi skulle kunna säga att det är "humanitärt" att flyktingar får mat o husrum o vård, men bara så de överlever. De har det som alla andra svenskar- tydligen som norrmännen med, såg jag på ett reportage på svt1, igår på den stora Gustav Adolf-bakelsedagen, ( i Göteborg),den 6 november. Medlen är slut för alla, o bekymren övermäktiga för alla, medan vård, omsorg, skola o humanitet fallerar, o några få lallare skor sig på "det teknologiska undret".Och Svea  Rikes lag erbjuder bara skydd åt egendomsägare, eller i maristiska termer:kapitalisten.Men man kan ju alltid kränga en sliskig bakelse, "som tröst"om man inte är så livrädd för att dö, så man avstår, till förmån för någon 5:2-diet. Folk klänger ju vid sina "nallar" medan de forslar sig mellan mer eller mindre själsdödande aktiviteter, eller "jobb", som vi har föredragit att kalla det, som det vore deras sista livlina o hopp om bättring.De borde i stället fråga sig varför de låter sig hunsas av ett olidligt system.Varför man nuförtiden inte har några verkliga vänner, utan bara "kompisar". I want to puke, throw up. but use my tiny "share" to feed me and the dog. And the show goes on, and we're victims to the grand neo-socialdarwinist-wave - people that uses  the naturalistic way to explain "good and bad". So damned much evil, that we have to protect ourselves with (whatever) weapons available.For the last thing we want to lose is our lives. What is stronger than the will to life? (Maybe it's time to re-read and re-evaluate Rollo May?).  .

söndag 3 november 2013

Modet att leva

När man får ingenting tillbaka. Får man det genom en kronärtsskoka?

Eller genom ett reblliskt hat gentemot de styrande? Genom att ifrågasätta förorternas plaering oh lägenheternas standard, pensionernas oh soialbidragens storlek. Genom att aldrig anamma soialdarwinismen som de mer" lykade" förespråkar. För vi har ett krig i landet oh när ni babblar för myket skit om oss ni pionjärer, o lärlingar ii soialtjänst o åldringsvård o i bostadslöshetskön, då blir det krig. I synnerhet alla som vill "jäna pengar som gräs" på bristvaror, då blir kriget en realitet. Ni som vill komma o besöka för att sedan återvända till er aningen mer bekväma tillvaro är våra fiender, o vi ska naturligtvis ta det ni har.Om vi inte har slutat älska o drömma dessförinnan, för det är ju det ni vill, era häxor.

måndag 21 oktober 2013

The New Nightingales

Det finns en längtan att tala om annat än ekonomi, socialvetenskapen lika viktig som medicinvetenskapen, säger socialarbetaren, oh menar att journalistiken borde spegla detta. De menar att man måste veta vad fattigdom är, om man inte bara ska rösta med plånboken. Fattigdom är inte bara att inte kunna köpa barnet nya skor, eller att måsta veta 14 dagar i förväg när barnet har skolutflykt o behöver ha pengar med sig. Det betyder att inte kunna göra det som är självklart för de flesta. Om utanförskapet. Oh inte verkar man kunna arbeta sig ur den, som den hånfulle högerpopulisten Reinfeldt tror. Trygghetssystemet, att komma in i det, har blivit svårare, oh arbetslösheten hos unga är idag 24-25%, vad måste vi leva på, ja just det - kommunens skattkista. Den ska räka till fler, med mndre skatter i'n. Hur går det ihop, du statsminister, som hånar "de gröna" föratt de beskattar "allt som inte rör sig" o so ialdemokraterna för att de inte är lka sälvsäkra framför journalister oh kameror som du själv.

lördag 19 oktober 2013

Det sociala arvet

den stora skammen.Hur många känner så fast deras föräldrar arbetade o försörjde sig själva o en själv till man var 16? (Sen flyttade de för sista gången med mig i bagaget). Jag stannade i Blekinge, som 16-åring o försörjde mig  på studiepengen, som väl inte var stor, oh kvällsjobb medan de drog vidare till  Dalarna oh blev husägare. De var ju inte fattiga, men de hade väl ganska liten anpassningspotential i södra Sverige.De började tänka på ålderdomen o pensioneringen tidigt, när Henrik var skolpojke var de redan i Norrland (det var ju ett ödets ironi att han skulle falla ifrån vid 58, den stridisen).När jag var 21 oh bodde i lärarhögskolestaden, började hans hjärta krångla redan, ett satans arv som jag är glad jag inte har..operation med ballonger som utvidgade kranskärlen, stora operationer på den tiden. Kan omöjligen lokalisera hans hjärtoperation i tiden.(Då var lärarhögskolan klar, vi bodde i Skäggetorp, Henrik 3-4 år? I så fall 1976-77.)
Jag gjorde färdigt gymnasiet, oh hade en sådan där fantastisk pojkvän som både hade jobbpotential oh läshuvud.Så jag saknade inga föräldrar, de var helt enkelt en Dr Spock generation med snålt känsloregister.De jobbade skift o sov, jag klarade mig genom grundskolan, låg-mellan,( i Dalarna), ett år i "första real", sen flyttade föräldrarna till Olofström. De var väl där ett till två år eller något.Jag gik ut åttan-nian. Man måste sen klara sig själv, behålla pojkvän genom gymnasiet, greja ny jobbort o studieort, o bli lärare, mamma oh "fru" o jobba med vikariat o bidra till försörjning i Linköping, n¨Norrköping.
Ja, det här tål att upprepas i ens eget mantra, så man förstår varför man blivit den man är.
 Utspottad i en göteborgsk förort. Men man har för allt i världen sökt sig dit själv, när partnern visade sig manssvina i manligt nätverk när man flyttat till Västmanland, (för han skulle få jobba som lärare, fast han inte ade utbildning.Oh man såg det med egna ögon, "MANSNATUREN" .Väldigt okunnig om vad hans fru var oh det var gängse att skita i frun på den lilla orten, oh han var bara en tom tunna trots att han var Henriks far oh trots att vi var arbetskamrater. MYKEt att göra på oh utanföer jobbet.Bli polare med studierektorn var inte min grej, Inte med "stikejuntan" i lärarrummet heller. Jag hade ju nys lämnat utbildningsfabrikens
oh skolfesternas fria liv.Man var nog "het", hahaha.. .)
Så j-a många roller att greppa under transportsträkan från unge till "vuxenliv".
Så då gällde det! Med folket i tiden. :) (Vad 17, vet "knugen" om folket, oh hur vi haft det "i hans tid", förresten?)
 

torsdag 17 oktober 2013

Vi ska minnas fornstora dar, Reinfeldt

och att du inte lagt bankkriser på skattebetalarnas axlar."Duttit ferje" då. Om den där discolåten du peppade åhörarna med, den var ju dösnygg. Ska försätta åhörarna i glad förväntan och altruistiskt sinnelag. Ja om det låter och luktar, så köper vi det.  Oh jag vet inte, men någon får gärna förklara varför en arbetare i staden låt säga "Stockholm" ska behöva betala alltför generösa huslångivares (bankers) skulder, (som dessa inte kan driva in av LÅNTAGARNA), med försämringar i låt säga sina barns och sina föräldrars välfärd..
Och säg mig snälla statsministern, när du vurmar för generationen "min" men som snarare är mina föräldrars, som var utslitna då, (under det årtionde, du nämnde i "discotalet", som var jämlikhetshjältarna på 60-70-talet, inte finlandsinvandringens stora årtionden),  vad ska hända med den outbildade arbetarens utbildade döttrar, som klassreste , men damp in i förorternas förnedring, efter de första smällarna med jämlikhet var tagna i hemmet,med modern frigörelse från hemslaveri, "MINA PLANER BLEV SÅ STORA ATT JAG KOM ATT HATA DEJ, TRALALA.(Röda Bönor)* ÅH vad vi hade KUL* men där manskåren ändå tog stärsta biten med sin"entreprenöriskhet", ekonomism, etc och ingen talade om att "ensam mamma" tar musten ur en, man ska visa "dom i stan" man är "någon" men man vill också hem till "Resterna av familjen", sin son, som minsann inte ska lida för kaoset i samhället. Kanske det kallas "mobilt", flexibelt men det är inget nytt med det,  men vi var inte redo på 80-talet. Vet du varför? Vi hade flyttat runt med våra föräldrar oh vår man redan. Ville inte sonen skulle kajka med oss eller byta familjekonstellation, igen, trots alla plastförälderkonstellationer som var litet "modefluga"?!  Vi ville ha fortsatt liv, oh fortsatt familj, även som ensamstående. Men attityder till kvinnor, annat än som vårdnadshavare, Reinfeldt?

söndag 13 oktober 2013

Tänk att få va "hjälpreda"åt professorn

Det var som 17 vad de blivit stora  med sitt virtuella obduktionsbord i Linköping och Norrköping. Får nog in pengar till forskning där och professorn som lett forskarlaget sprack nästan av storlek. British Museum med mumier tänk att inte behöva packa upp, för att studera dem.Man kan känna hur kroppar är byggda, på det där  bordet. Fråga mig inte hur. SE är en sak, men KÄNNA?Själva är vi smått förvirrade, åtminstone jag. Kan inte tänka mig att vara "on terms", att komma med idéer frimodigt, med mindre än att det är en professor som är min diskussionspartner.Konstigt nog glömde jag min "blyghet" och bidrog till seminariet.Jag är stolt för att jag inte fallit ihop under dessa nio månader i huset där mammor och pappor bor, medan de väntar på inslussning i stadens dyra lägenhetsbestånd.En annan professor emeritus var så där fyndig som professorer är. Filosof och beteendeekolog, verkade här vara  två sidor av samma mynt. "Virtualiserare", med. Hur gör hunden, hur ser hunden, vilka förmågor har han.Hur tänker han, vilka sinnen använder han när har överlista haren. När haren inte syns, är han ju fortfarande där,  gömd nånstans.Var han kommer dyka upp listar hunden ut. Men fågeln som flyger i 120 km, många gånger snabbare än sina bytesdjur, kanske inte planerar sin måltid med samma framförhållning och finess.

fredag 11 oktober 2013

Samma värld?


Vilken bergart bildades när jorden stelnat?
Svaret finns här.Geologiska kretsloppet.
 Alla fossil finns i sediment, sedimentära bergarter, eller metamorfa sedimentära bergarter, dessa utgör därför en viktig grund för att förstå de förhållanden som tidigare rådde på jordytan.

 Jordens utvecklingshistoria studeras inom ämnesområdet historisk geologi. Olika bergarters åldrar kan bestämmas med hjälp av fossil (biostratigrafi) eller olika grundämnens sönderfallshastigheter (geokronologi). Utifrån dessa har ett tidsschema över jordens utveckling fastställts, en så kallad geologisk tidsskala.
Jorden, livsformer, (4.5 miljoner år sedan, fram till nu).

Den kambriska explosionen

Efter det att fotosyntes utvecklats ökade dock syrehalten i atmosfären långsamt. När denna kommit över en kritisk nivå kunde plötsligt fosfat enkelt bildas på jorden, och fosfor slutade därmed vara en bristprodukt. Näringskedjorna kunde bli längre, vilket gjorde mer komplicerade organismer och ekosystem möjliga.

Dessutom blev det möjligt att ”slösa” med arvsanlagen på det sätt många eukaryota organismer gör, som har dubbla kromosomuppsättningar, sexuell förökning, duplicerade regioner på genomen och långa icke-kodande DNA-sekvenser. Detta slöseri leder till ökade möjligheter till genetisk variation, och därmed potentiellt till snabbare evolution.

Henrik Brändén, augusti 2005
Källa: New Scientist 050702
Bild: Fossil av en trilobit, som utvecklades under den kambriska explosionen. Foto: kevinzim.sxc

Darwins dilemma - kambrisk fauna
 Mer kambriskt liv 
Notera föregående länk är till en "kreationistisk"," intelligent design"- sida.
Eonernas svenska namn
 Under tiden du jagar regnbågen, läs det här.

tisdag 10 september 2013

Priset för anpassning

är nog lägre än priset för att inte göra det.Att man kan och att dom låter en anpassa sig och att man går med på det, är nog väsentligt för ett människoliv.
Vad är då  främsta orsaken till att man inte är anpassad? Det är för jobbigt. Det är många som inte vill att man ska lyckas i a f. De" tycker inte om en" om man inte passar deras tider och gör samma dagsverke. Och man gillar knappt sig själv, ens, om man inte gör det. Kommer för sent.Man kompenserar med gymtider, då  känner man att man i alla fall går till något "självdisicplinerat" och där man kan få folk kasta vänliga blickar på en. Man har mod och uthållighet Då ä r man liksom lite utspejsrad.om man är som jag. Beror på man är intellektuellt lagd, det är bara inte så enkelt att man ger sig in i det där jante-spelet. Det ska va'"genuint". Man tar sig tid att snacka om det man känner sker och det är inte sprit och killar eller man och barn, hem och hushåll.
Det är försök till att förbättra ett system.Jag undrar vad det beror på? Man vill hitta"sanningen"(Sanningen "plus",är att man kan forma sin genmassa i det oändliga?Den "formade" genmassan " kan veckas och bindas "litet mer", än i sekvenser, är det inte så det är biologer? (Måste läsa på). Liberalismens idé om den "osynliga handen" som anpassar alla på en marknad så att var och en gör det den är bäst på, gäller ju bara i teorin.För man är inte bäst man blir det genom nya neuroner och synopser i hjärnan I verkligheten gör alla det de hankar sig fram på. Se Hirdmann. Men kanske det bara är "gammalt sossetänk".
Kanske att man är utspejsrad för man försvarar idéer mer än sig själv? Gör nåt med dig själv. "Satsa" är ju ALLTID mottot för en ung, och det har man ju gjort, (men man njuter inga frukter längre)(någonsin?)utan fortsätter på ett utspejsrat sätt att satsa, Fast ingen ser det. :).
Kanske "anpassning" till något som andra bestämt, helt enkelt inte går.Man ska "hålla kvar", för idealet är att "hålla". Men de är å andra sidan tråkiga männen för de har ett tråkigt liv, tycker vi kvinnor. Och parrelationer är tråkiga i långa loppet, om inte båda har själsdjup som en Bergman Så vad finns det att "hålla"?.
Själv är jag mest en avundsjuk feminist, och dessutom gammal så jag inte orkar så mycket. Eller är det hunden som "drar ner mig", gör mig sjuk och trött? Syriern sa jag kunde tävla med yngre, men varför trodde jag på det. Jag har aldrig haft förmåga göra en framtidsplan. Ett och anat dagsschema har jag dock lyckats upprätta och uppehålla, med blotta viljestyrkan  implementera det på andra med, Men aldrig trott på det.. Men då hindrar man ju andras fria utveckling, så har jag tänkt. Det är det jag innerst inne tyckt hela tiden. Osynliga handen är ett tvång, ja just det! man får låsas att man med nödvändighet faktiskt följer den och gör det man är bäst på fast på för ett för kapitalismen  "osynligt" sätt. Låt onkologerna leka vid sina instrument och lärarn vid sina  och eleverna.vid sitt. Mödrar, gjorde samhällsinsatser styrda av socialen och patriarkatet. Tvång, kanske.Några gör vad som kallas en samhällsinsats.Elevrollen är nog roligaste sättet att vara osynligt utspejsrat samhällsnyttig på. Och lycklig samtidigt..Inte ens vara helt
osynlig behöver man vara ,som en sådan.Man får ju tenta, då visar man att potentialen för nytta finns. I universitetet gör man nytta, men inte på lägre utbildningsnivåer. Man ska inte ge sig in på "gymnasietyska", igen precis, men kanske man skulle ändå.. : Som lärare oh  gruppledare, och med så mycket erfarenhet från föreläsare för större klasser, inser jag vikten med att vara rätt placerad i rätt sorts bänk, med rätt hör och synavstånd, för inlärningsprcosessen.Och aktiv bearbetning och intergrering.Längtar jag till Uppsala? Hjälp, tanken slog mig. Då får jag se till att de inte fimpar mitt studentkonto, där! *orka*Man får inte va med, inte delta med hela sitt kapital. Men det var sannerligen "beteendevetenskap" det jag ägnade mig åt. Hoppas det finns sparat det jag med stor lättnad såg att forskarna formulerat, jag tillägnade mig ämnet med stor möda, jag visste nte HR var ett universitetsämne, att det "fanns". Jämt nåt nytt, alltid någonting man intehinner tillräckligt.I Uppland,berodde det på att kylan faktiskt frös dunjackor, bl a, till stel prasslig folie: Annars såg jag Hugin och Mugin och kände Bergslagenvibbar i bergssluttningarna och närhet till min "präktiga" underbara barndoms bergslagenidyll. Men de, ungdomskamraterna, har kämpat där, jag här."The show  must go on" dit "den osynliga handen" lett en.(Sicket ett trams! Jag tror att nåt "ännu osynligare än handen" lett mig!?Åt var och en en egen idoliserad och idylliserad barndom, men hur mycket GOTT, såg jag inte i dem. :)

fredag 16 augusti 2013

Fascismen och folkviljan

För de som valt fel statsminister, finns det inga ursäkter.
Men de tycker att om de väljer nån som vill propagera och inte diskutera, en som ger ut propagandaskrifter och sedan håller sig i skymundan, så att det ensidiga resonemanget, odebatterat och oemotsagt förstärker bilden av arbetslinjens politik, i Sverige, idag, som om det vore det enda möjliga alternativet, så har de valt någon otroligt bra.En riktig logiker har de valt, en som tycker, att i  Sverige måste "alla jobba" hur de än blir behandlade och att de som inte jobbar kan dö.(Strejka, eller säga ifrån, går inte, det förlorar vi i konkurrens på. Så va med i facket ska va dyrt, (så vi inte går och gör oss arbetslösa och inte jobbar, bara för att få det bättre, "i onödan")..
Varför det heter att vi måste jobba, "jobba", med skolinsatser och affärsjobb(med att inskola alla i svenska och sedan inte ha bostäder och jobb till dem ) att tvångsflytta svensken för bostäder blir för dyr när hon fockats ur "fas 3", och varför det är just jobba, med skitjobb, bland skitmentalitet, som är jordens framgångsrecept, är väl ännu inte helt utrönt. Eller bevisat.:)Jobba för att skatta, så de som tjänar mer (männen) får göra avdrag så att könsskillnaderna/orättvisorna vidmakthålls!

Sverige har halkat efter i produktionsduglighet. Nu är det bara Kina som har råd vila på sin nedsmutsade mark och skörda lagrar, genom att låtsas ha "levnadsstandard"=fritid. Eller har vi i Sverige så mycket fritid även på jobbet, och så mycket lön och fritid (också på fritiden) (gäller mest män) att vi avseende fritid har lika mycket  levnadsstandard, som Kinas unga?

 Sverige kan enligt Reinfeldts propaganda, INTE ha det=fritid och levnadsstandard samtidigt
Angående profit så vet man hur den uppnås, men för att det ska kännas meningsfullt, vill man att vinsterna ska fördelas. Eftersom de inte gör det utan kommer bara profitören, till gagn,  så verkar det som.om levnadsstandard, har mycket litet med privatprofit att göra. Om inte förtjänsterna i vård, omsorg, och skola, speglar dess kvaliteter, vill säga! Om det vore så väl. Snarare är det så att den som är sjuk och den som är i skyddsbehov, får ta hand om sig själv.(!) Anställda behövs inte för vanliga skitåkommor som cancer och annan folksjukdom.
,
Jag funderar på vad som utmärker fascism och kanske ska ta reda på det. Att individen är underställd statens behov, därstaten är allt och därför kräver den en "auktoritär", demokratisk ledare som ser till att staten utövar en politik, som gynnar allas välbefinnande och bevarande- och därmed ser till "allmänviljan".i stället för vars och ens egen vilja.Staten är en kropp som måste bevaras och den får inte splittras, inte i flera viljor, i flera partier, eller flera fackföreningar, exempelvis.
Historiskt har fascismen varit ultranationalistiskt och antisocialistiskt. Man var emot den pacifistiska socialismen. Fascismen ville erövra italienskspråkiga områden och grundade en totalitär enpartistat, Vatikanstaten
Ok.  Man e nån som andra lever känslor ÅT, alltså dom lever dom åt MIG (som om man behövde dom (känslorna)).*jiizuz* I den här situationen blir"känslor" räddningen. Man e ett vanligt "förortsfruntimmer".Åsså är det höst å man vill mysa vid TV:n, men vad händer, nå'n snoppar ur den. Det har blivit så mångkulturellt, att man inte vet vem som är ens fiende, men troligen"ALLA".Det är väl inte poppis att påstå att dom utnyttjat en å att det är därför man sitter här.

torsdag 8 augusti 2013

Vilken tid hade ni att ha semester?


Vad det känns snopet att sonen haft semester,och man ingenting har märkt! Danmark, Köbenhavn och Esbjerg, så de rörde sig i sydlig riktning ?  Var det viktigt? Visst! Status för barnen och personliga minnen för var och en. Individen måste ha tidigare erfarenheter att relatera till, måste uppleva, annars blir hon "Dum". Se på dinosaurien. Dess omgivning förändrades inte på miljoner år och hjärnan fortsatte vara pytteliten.
Vad mer "märks" inte skillnaden på? Att tiden går? Och man är inte ensam om att uppleva det, men tar den för given Man har en gemensam tidmätare och en gemensam måttstock och en gemensam miljö." Tiden", som bara "något" som vi förflyttar oss med i tanken.
Anpassligheten då, märker vi den?
Utsatthet kontra skydd?
Den ene så jagad, den andre så trygg.

Ett brå(o)kigt liv

Det ska gudarna veta att det finns bra och dåliga människor.

 Nu uttalar jag mig "på okänd mark" men är de få borgarna,
 isolerade?
Fattigfolket likaså? Det kan ju bara finnas dessa två
"grupper",om vi ska generalisera.
Är någon av dem "bättre"?

Det krävs långt levande i vardera miljön, för att kunna
uttala sig "med säkerhet".
Och vi var överens om att vi levde i samma tid, rent
skenbart.
Tiden försiggår ju som bekant i vår tanke.

Jag lever just nu i Hammarkullen,
 vilket verkligen är en mil
(och sju kilometer) från city,
 fast det räknas som samma
 stad. Göteborgs.
 Jag har levat med några som ser
bara litet ur verkligheten,
precis som "normalsvensken",
men beroende på bakgrund,
ser "dom" det, ur ett helt annat kulturperspektiv.
Folk som bor här, halvt svenska eller "svenska
 på ett nytt sätt"/nysvenskaoch som "medvetet",
(av staten), eller av en slump,lockats hit (av rykten
och av egna beslut, av bekantas bekanta, av
"drömmar",av den "fria rörligheten", e t c)
De fuckar upp Sverige,
(liksom ungdom skulle göra det,
om de fick fria tyglar),men de
behövs lika mycket, som vi.
 Moment 22,
 eller nåt.
.På ett eller annat sätt
 har de hamnat i Sverige
med följande av de "rätta"
migrationsreglerna,
lockade av det
kalla Nordens"möjligheter".
Dessa möjligheter är väl tre till fyra,
arbete, bostad,
befrielse från visst förtryck,
(som snart och osynligt ersätts
 med annat)
och så detta diffusa:"jämlikhet",
(jo det finns jämlikhetsindex i världen,
 visste ni väl).

 Inte ens var vi medvetna om, vad folkhemmet
 skulle ge oss,(och vad vi skulle ge det)
förrän det var ersatt med någonting annat,
 teknologidrivet.
Och samhällsvetarna klarar inte av att forska,
 i den takt som gör att "vi" kan förstå
utvecklingen
och leda den.
(Humaniora förstår man, naturvetenskap,
 förklarar man).( Därmed räcker det väl
 att eliten förstår?)

måndag 1 juli 2013

To hold or to whore? Klass, kön, etnicitet.

"Gifta sig av lust"
Reflektioner kring ett TV-program.

När man såg programmet om iranska imaner och deras suror och bilderna från Iran, fick man en insikt i hur svårt "moderniteten" gör det för kvinnorna. Och för männen!
 Från arrangerat äktenskap, på familjens villkor till ett på imanernas. Där mannen rör till det för alla. Han har en förköpsrätt, till frihet, men styrs av traditionen att änkor och äldre kvinnor har "rätt" till någon som tänker på dem. Och frånskilda?
Det blir därmed inte så att han alltid "gifter sig av lust"
 om han inte kan få imanen att kontraktera ett s k
 korttidsäktenskap.

En "frihet" där han inte helt kan släppa den
 gamla traditionen att "tänka sig"/ ha en skyldighet
 gifta sig med en äldre brors fru (exempelvis) men där han köper sig
 en "urban valfrihet" av patriarkatet, i stället för att lyda familjepatriarken. En urban valfihet med ett (förnuftigare? snällare?) traditionellt tänkesätt? Förnuftigt och nödvändigt så länge det inte finns ett socialt skyddsnät, för kvinnor.Men ekonomiska garanter innebär också att det tar stopp där. För svenska kvinnan har det ju så bra, i sitt "förnuftiga" synsätt, det starkt ekonomiserade. Hon får kosta samhället, men då får hon också finna sig i det samhället erbjuder!
Man kunde inte låta bli att förundra sig över varför de där nere, för det första, inte ägnar mer tid åt att försköna sin yttre miljö,(ingen social välfärd)och för det andra, låter kvinnorna arbeta,(ingen jämställdhet). Abetarklassen i sin medelålderskris (?) kvinnorna skildrade som
beroende av männen, som är
de drivande, de som har ett arbete. De som kunnat finna en försörjning  i staden, de som
kan åstadkomma relationer, av ekonomiskt inkomstbringande slag., (som väl knappt  räcker till mer än hyra och mat, i de torra och osköna städerna)

Helt spontant:. Vad ska Teheran ta sig till? Där är ju präststyre, ända sedan Mose tid. och underklassens män drömmer om oskulder, som de alltid gjort. i alla delar av världen, medan imanerna skenheligt predikar att mannen i ett (nyuppfunnet?) modernt" äktenskap, d v s äktenskap i väntan på att det riktiga och hållbara livet ska börja, "inte får penetrera henne, vare sig framifrån, eller bakifrån". :)
 I all "välmening" och omsorg om flickebarnet som ju måste vara "ren", om och utifall, ett "riktigt kap", från en "riktig familj", med tiden gifter sig med henne, så att hon får "riktiga barn", skyddade, mätta och utbildade. :)

Västvärlden vaktar likaså på sina döttrar i medelklassen, men med arbetarklassens döttrar är det inte så noga. Gott eller ont?

Försvinner mannen, får kvinnan bära hundhuvudet, "whereever she is"-och barnet får utstå en del av förtreten. Om skilsmässor betraktades som en rationell akt, en  logisk konsekvens,  kändes den mindre som en svek, då?Men när resultatet av "försvinnandet" blir en  större börda, gör den oss till klokare människor? Särskilt kvinnor väntar med att försöka på nytt.Hon tänker sig för.

 Men i öst, urban, eller inte, tänker man två gånger. De har trots allt kvar dödsstraff på en del handlingar varav några, är såna som vi i väst i stället  kan få föräldrapeng för. Tror jag. (*Vad litet man vet*). Underhåll, finns väl bara i väst?

Men låt oss återgå till fenomenet "korttidsäktenskap". Mer där i öst, än i väst , mest i deras underklass, finns det få ting som ger människor mer status, stolthet eller annan förströelse, än just en parrelation och  de försöker därför  följa de sura-anvisningar som kan möjliggöra "korttidsäktenskap".
 
Nu kommer vi till "det heta".:)

Programmet hette "Gifta sig av lust" -
alltså motsvarande, (eller syftande på), en "erotisk besatthet", och liknande.

Denna "lust" går man då med till imanen,där man får ställa sina frågor om vad som är tillåtet och inte att göra i relation till kvinnans ålder och status på köttmarknaden.Sen betalar man sina 200 000 ( en summa, som senare nämndes i  programmet, av en "försmådd" "bordellmamma, in spe, eller för att inte använda oss av metaforer, sades "på skämt" en kvinna som erbjöd vackert sällskap till en man (och gjorde samma sak som imanerna, bara, men när en kvinna gör det, blir det "fulare", och maktlösare), i landets valuta, och får ett papper på sitt korttidsäktenskap.

Äktenskapet upphör automatiskt, efter den köpta tiden (Tiden man är korttidsgift förfogar över sin sexualitet och sin gängse partner enligt gängse förfarande). :)
Efter avtalstidens slut, tycks vad gäller ceremonier,det vara lätt att bara gå. Inga uppslitande och förhalade turer inför domstol och inga anklagelser som haglar, i bästa fall. Om man inte är nöjd med sin partner, utan tycker denne är ett stort skämt, att man själv är det, eller behandlas som man vore det, återgår man bara till sitt tidigare singelliv, efter den avtalade tiden.

Gott så? Enkelt? Är det inte precis som i Sverige/väst?

Jo! Bara med den skillnaden att tingsrätten ska ha reda på varför man skiljer sig, och andra parten och tingsrätten själv, kan förhala det.För barnens skull, för bostadens, för "smärtans", skull.".

Så om våra äktenskap är längre, är det ibland därför, att man så tydligt deklarera inför åhörarna att man lovar ära och älska, och hålla ihop tills döden skiljer en åt: I sjuttiotalets Sverige var "att ära och älska" att vara jämlika.

Dock kan ingen,  som inte var med,  förstå styrkan och kraften i "att befrias från auktoriteters" ok. Att få vara ung!Och att man sen, fullt utbildad (och snart med barn på väg:)
 möttes med överseende, i det lössläppta 70-talet, för att man ville ha upplevelser som en man, lika,
korta och intetsägande och snabbt övergående, och "fullt av dramatik, aldrig särskilt svårt."bara tills man var hemma hos "sin" stora fina jämlike man, igen. Den svenske mannen var inte helt beredd på "den nya tiden", kanske bara min var det, (för han kom från en jämlik familj). Kvinnan (jag) var det,  det fanns känslor som bara forsade under den "ungdomstid", den utbildningstid, som avlöste tonårstidens brusande "berusning" av musiken.

Utan musiken - ingen sexuell revolution? Ingen befrielse från blygsel och skam? Ingen revolutionär tåga. :)
Men i det långa loppet, en vinnande man, (för "normen" att han är eftersökt och gynnad?) -
kraven är mindre på utseende och kunnande, han har lov ta lättare på saker och ting. 
Ålder är "tolerabel" - man är tillvand med den
för man har haft lov att utveckla den i gemenskap med andra, och inte gett den sjukdomsprägel. För arbetarklassens kvinnor, för den projektanställde, för korttidsvikariat, för den frånskilda,
är det däremot "kört". Man fårförsöka återgå till rester av en familjegemenskap, som inte funnits. Den unge mannen, sonen, eller den invandrande, som behövde permanent uppehållstillstånd hjälpte oss inte, precis.

lördag 29 juni 2013

Kvinnoslaktarna

Om makten
Jag ska säga något om hälften av den tredje av världens största handelsvaror: Världens tredje handelsvara buntas nämligen ihop(av icke protesterande och därmed tyst accepterande vetenskapsMÄN), till EN, nämligen gruppen "kvinnor och barn".

När vi pratar om sexhandel, pratar vi om maktlösa grupper, då tycker ni kanske, att "infantiliseringen" av gruppen "kvinnor" är ok?

 Eftersom de båda grupperna har likheter, de är underordnade den sexualiserande makthavarens resurser, (det som ger denne makt att sexualisera dem), är de därför"ett och samma"?

 Om kvinnor inte kan skydda sina barn, eller sig själva, är de därför själva barn? Vi får nog omdefieniera vad "barn" har för betydelser, i så  fall.

Nej, kvinnor är inte barn, även om "GUD själv", "the finger of God" vill att de ska vara ödmjuka och böjda och (för-)krossade.
 Men slavar då? Ja.

Under män och under barn! Nu finns det ju somliga som hävdar att "barn är deras allt". Och att också "män" är det. Om vi tittar in till en kvinna som är ensamstående, med barn: Försörjningen måste då också vara "deras allt". Eller hur?

Så resoneras det i mansvärlden, i rättsfallen, (se Judge Judy, amerikanska "autentiska" tvistemålsfall) och resonemangen gör det nästan straffbart att inte klara barns försörjning, och verkar ingå i det mytiska (och för kvinnor orättvisa)förnuftet.

Kvinnor bör då fråga sig: Hur ska ALLTSÅ, ett rimligt liv med barn, vara, för att bestå? M a o hur går det för kvinnorna i världen "att försörja sig"?

(Vi bortser härmed från de aidssjuka, som inte medicineras, de stympade, de som dör i barnsäng, de som våldtas och torteras och som hålls instängda av männen. De rädda, de gamla och de som tyngs av barnafödande.Vi borde förresten, hur betungande vetskapen än är,inte bortse, så låt oss då inkludera dem.)

 En solidarisk världsordning- en utopi? Man måste först och främst fråga: Är världen rättvis? På detta vet vi svaret.

Men. Gruppen kvinnor i världen ska först och främst avskiljas från gruppen barn och inte infantiliseras. Först och främst kanske, för att det är vetenskapsmän i vår del av världen som beskriver kvinnor och barn som om de vore en grupp man kan klumpa ihop. Att bli förknippad med barn och slaveri gör det politiska deltagandet som jämlik med männen, i vår del av världen, väldigt, problematisk, då vi ständigt måste omdefiniera kvinnan som jämlik och detta  inför "talibanögonen", "de traditionella", de fördomsfulla, de som är inneslutna i det Bourdieu kallar "det mytiska förnuftet".

Vad som än måste till för att överleva, så måste ägarförhållanden och arbetstillfällen  först fördelas mellan män och kvinnor. Jag vill därför ge er några "hälften-av- tredjedelar"- fakta till. Eller förresten. Ni fick dem i länken ovan. Ni får dem i fortsättningen i små portioner, på detta blogginlägg. Dessa ska bestå av resonemang av valda delar av ovanstående riksdagsmotion. Andemeningen, ska vara, det bedrägliga mansstyret. Det som bara gynnar de kapitalsstarka. Vad  gör man mot att t ex bara en procent av  USA:s befolkning - de som är mycket rika, behärskar agendan, så att ett utarmat proletariat, får sämre och sämre levnadsförhållanden?
Kan vi bevisa att en liten procent av folket styr över de andra?

måndag 8 april 2013

Makten, frivilligheten och jämlikheten.

Makt kan urskiljas på grundval av avvikelser från fyra grundläggande normer, som bygger på idén att människan ska vara fri i sin interaktion med andra människor. Autonomi, frivillighet, likaberättigande, likagynnande. Om vi inte strävade efter dessa normer för egen och andras del, skulle makt inte kunna identifieras, än mindre mätas och än mindre urskiljas i mängden av påverkan mellan människor.Att gå till tandläkaren, som barn, (som man är skyldig till, och gör högst ofrivilligt) innebär att man  avstår sin autonomi. Man har alltså berövats sin autonomi, men vinner värdet av hela tänder.).(I Rousseaus och Locke's naturstat var den form av makt som staten utövade i normalfall, ingen inskränkning av autonomin. Människan hade frivilligt uppgivit sin autonomi, till förmån för kollektivet, eller staten, i utbyte mot bestämda fördel).
Mycket beroende skapas så här. Vi är beroende av andras göranden och låtanden, radikalt beroende. Är vi då inte frihetsinskränkta -och kan vi urskilja det i mängden relationer vi ingår? Det kan vi inte alltid.Vi kan därför inte heller definiera vad autonomi är d v s urskilja om relationen är frivilligt ingången, en påtvingad maktrelation eller någon annan typ av relation, Bara om vi upplever (starkt) att det är ett ofrivilligt(påtvingat) maktberoende, upplever vi en frihetsinskränkning. Det är inte tandläkaren som har  hittat på tandvärk för att göra oss beroende av hennes tjänster. Däremot om hon framkallar tandvärk,( för att göra oss beroende av hennes tjänster), hade man kunnat tala om en inskränkning i autonomin och en situation, där man kunde identifiera maktutövning och maktberoende. För att skilja mellan  beroende som identifierar makt och andra typer av beroenden måste vi nu införa en idé om konstlade beroenden... Allt som får "onaturliga" konsekvenser antyder att det kan ligga maktspel bakom. Tandvärken i exemplet, blev en konstlad konsekvens av tandläkarbesöket. Om tandvärk blir en naturlig konsekvens av att inte gå till tandläkaren, (som den vanligen blir),inskränks inte autonomin i den maktgrundande meningen. "Om du inte går ut, så slår jag ihjäl dig" -här däremot, finns inget naturligt samband mellan att gå ut och att inte bli ihjälslagen- det är detta förhållande, som pekar ut makten.Det är besvärligt att använda distinktionen konstlad/naturlig som grund för identifiering av makt i en värld som genomsyras av artificilalitet (människans värld). Av flera skäl (än den nämnda)är idén om det påtvingade beroendet en bättre idé än idén om det konstlade.
 Att förkonstlingskriteriet täcks av tvångskriteriet till väsentlig del, är ett annat.
Likaberättigandeidén: Om alla utom de vars förnamn börjar på L fick gå till tandläkaren  när de hade ont, skulle jag erfara att jag var utsatt för en maktpåverkan, som jag urskiljer p g a att jag inte är likaberättigad och likagynnad som personer med andra begynnelsebokstäver. Likaså om jag fick längre väntetider och sämre tandvård och högre räkningar än andra. Jag skulle identifiera maktrelationen enbart genom kriteriet likagynnad.
Makt utsöndras genom jämförelse med andra tandläkarbesökare. Om jag skulle sakna formell rätt att avgöra om jag ska laga mina tänder, eller ej . och detta avgörs av tandläkaren, så äger denne makt över mig ( Vi är inte likaberättigade i den beslutsprocess, som rör mina tänder),(statusskillnader i beslutsprocesser).Däremot finns ett allmänt beroende, tandläkaren vill ha sitt levebröd och jag vill bli av med min tandvärk, vilket jag inte kan på egen hand, (tjänster mot pengar).Likagynnas jag och tandläkaren i detta byte, föreligger inte makt i vår relation. Fyra kriterier skiljer makt från annan påverkan:. Frivillighet, Autonomi, Likaberättigande och Likagynnande. Det finns en otvedtydig maktsituation, där relationen är maximalt assymetrisk-den mellan herre och slav. Slaven är maximalt beroende av herren, som när som helst kan slå ihjäl honom. Han handlar under maximal ofrivillighet -inget i utbytet med herren skulle han gjort, om han inte tvingats tll det. De är till sist maximalt olikgynnade i sina utbyten. Allt gagnar herren-inget slaven

söndag 7 april 2013

Ny teknik nya moden

Vi är i den pre-figurativa kulturen-allt det gamla är borta, till förmån för ny teknik och nya moden.
De unga lär sig att fungera i samhället, genom att interagera med sina generationskamrater(co-figurativt)De t o m utesluter de äldre för "förändring som anses vara nödvändig".
De ljuger, stjäl och lånar, så skulle jag vilja uttrycka det. Inget de gör är väl så "nytt", så det stör, och de har för mycket makt, i proportion till sitt vetande.
I alla fall, de måste ha acceptans av de som redan befinner sig på nyckelpositioner. Några små inslag av post-figurativ struktur, där äldre styr samhällets utveckling, tror jag varit bra för ett rättvisare samhälle.
Denna gemensamma tanke-känsla-, händelse-smedja, vet ju lika litet som en annan gjorde på 70-talet. Vi hade åtminstone feminismen och solidariteten. Omvärlden var inte påträngande, så det var lätt att vara solidarisk. Internet fanns inte!Vi hade traditionen.Nu har man: "Jag frågar en kompis om vi får hyra ett rum av honom, så vi har nånstans att bo" (sagt av en kille). Och fastklamrande brud i 30-40- årsåldern, sitter på spårvagnen och "read his lips", helt beroende, helt utan annan framtid än att bli utkastad, när "kompisen" tröttnat. Momentana händelser, tankar och upplevelser, men inget "traditionellt" inget "stabilt". Statens fel? Ja. Och så tycker de synd om mig, "som bara har hunden", förstår inte, de kan ju inte läsa min erfarenhet. Jag har ett tryggt boende, där hunden är accepterad och inga plötsliga emotioner sätter hans existens, eller min, på spel. En värd med traditioner som förstår "ålder", som förstår "kontinuitet" och att man inte riskerar vad man har.Som förstår "utsatthet", t ex för "nykulturell manlig icke-rationell intensitet", a la djinn, eller "intensiv djinn".
Sjuttiotalets småstad, man kunde t o m göra "boendekarriär"..
Jag måste lämna min otroliga hemkänsla som jag förvärvat innanför Västra Götaland(läs:Göteborg).Jag står ut, t o m "trivs", i det "bräckliga" boendet och med att ingenting får gå snett. Brand, skadegörelse, mord, fylla och vandalism, sjukdom och psykiskt illabefinnande, t o m promiskuitet, är uteslutet i lokalsamhället, där ingen förstår vad som fattas dem. Det kommer bli en säker stad. För de rika, vill säga. För de som städas undan , när miljonprogrammen renoveras och  är "persona non grata", som har för liten inkomst och ingen släkt, som ju kapitalismen "kommodifierat" åt dem, återstår "största möjliga tystnad" i den stora osäkerheten. För vad gör vänstern? Affischerar om att "Vård och omsorg" inte ska tjäna profitsyften, "gott så", men man har ju inte mandat att genomföra politiken. Det finns för stor bourgeoisie, med andra ord, som tjänar traditionellt och jobbar traditionellt. Och så pågår den hänsynslösa bortskyfflandet av egendomslöst och arbetslöst trasproletariat, som inte ens har påbörjat en motrörelse. "Etnisk", lär vara en tom kategori, men för att vara modern, låt oss då säga att de delar ett "socialt rum". De har ju också sina traditioner, som håller dem nere och interagerar med sina "kulturkamrater" och säkert också generationsvis, för att behålla dessa traditioner. Och "svennen" då? Här är hon så "sällsynt" att en vuxen, måste känna intensiva
, nästan nationalistiska känslor (enormt uttunnade under trycket från omvärlden), för att kunna gå med högburet huvud i mängden. De kan ju inte exploatera en, eller kan de? Tar de inte av våra tillgångar? En sorts omvänd kolonianism. Oj, jag fick plötsligt ett behov av att slita ut mitt vänstra öga, för det ledde mig till "synd". Stackars svenne! Hon har ett fat med avhuggna huvuden, att kånka på, under kristandets martyrium. Hon blev också hastigt både avkristnad och övertalad av andra skäl, än moraliska, att bli en ""rationell agent på en fri marknad". Ingen feodalslav, inget exploaterande, "bara rättvisa byten". Vad är hon då, Adam(Smith)? Forts. följer.

söndag 31 mars 2013

Så det finns annat än socialpedagoger?

Jag ser dem ibland. De är praktikanter och jobbar här (den enda jag sett göra praktik, och den gick bara ut på att "bära möbler", (hoppas hyresvärdinnan delgav henne mer kunskap om "sociala förhållanden"). Jag har också sett dem bakom en hög böcker vid datorerna på UB, med sorgliga boktitlar som "Barnfattigdom i Sverige" och "Våld i familjer"framför sig. Och jag som "bara"läser det "futtiga" ämnet "samhällskunskap" blir skuldtyngd. Jag borde veta bättre och jag borde orka "bry mig om de små", men jag bor i ett helt absurt "nysverige" och här vimlar det av barn, whether poor or not. Jag har redan gått igenom fattigdomen med (eget) barn och visst var det som om man inte "fick" vara fattig och "skita i" att man bara hade ett storpaket ägg i skafferiet och 700 spänn för 14 dar att leva på. Man hade inte resurser att göra något åt det. Och man var "litet halvrädd" för att ungen skulle bli kidnappad av lömska typer i bil, som (man trodde) smög i området.Men förmodligen inte så rädd som "en förälder" är idag, Eller bortrationaliserar hon det, när ungen är "ute och leker"? Man KAN ju inte vara rädd jämt, i Sverige, eller kan man?
 Och man trollade med knäna för litet äcklig falukorv på midsommarafton.
Men skola och fritids gjorde sitt bästa och kidset var fantastiskt, även om han sjappade till pappa, när morsan låst dörren för hon låg utslagen av läkartabletter. Hur j-a mycket skit som medföljer, för att bryta det  "onda", det verkligt "onda" ska jag här uppenbara. Det finns lyckligtvis också gott om barnverksamhet, i dagens verklighet. Vill bara säga det till sociologerna, som önskade mer utåtriktning av "kvinnligheten", att om mammorna vägrar delta i "teorin om kvinnor som samhälleliga gåvor och som  infrastrukturskapare, i det tysta" må de inte misstycka, sociologerna - och det ska gå få behålla sina ungar som bundsförvanter, i detta. För kvinnornas skull och inte för "de små killarnas". Bäst ni väljer att stå neutrala, om ni inte vet hur ni ska formulera "kvinnlig utsatthet" eller agera så kvinnan ska slippa  höra mer om "mannen i det stora hushållet och kvinnan i det lilla"(äldre socialdemokratisk svensk modell).Och för att ni inte ska bidra till att leda kvinnan rätt in i underordningen, igen. (Och tack, "fritids", skola, för avlastningen, i ett privat "inferno", men jag var tvungen att "förstå").Det behövs en enfaldig och välbetald advokatkår, för att lyssna till mannens klagan, och vi får fortsättningsvis hoppas att ni uppmärksammar strukturer innan ni lyssna till bortförklaringar. Som egentligen är förtret för att han är ledsen att förlora "intimitet" (samlag)och barn. Man ska inte lyssna så länge mannen bara vill behålla status quo. Verkligheten är nämligen att kvinnans arbete i det offentliga i ett sånt här läge inte känns särskilt bra. Hennes "större emotionella kapital", som är något hon slösat på den träbocksaktige i det privata, (jag var emotionellt övergiven, från "scratch") går nämligen inte så lätt att omforma till socialt, ekonomiskt, eller kulturellt kapital. Det går inte som ensamstående att gå in i nya positioner i det offentliga, med samma emotioner, som i det privata, (som har varit strategier för kvinnligt uthärdande i underordning). (Meningen utanför parentesen är fritt citerad efter Helga Nowotny, 1981)
 I en makt-bytesrelation, blir emotionellt kapital, eller "ansvarsrationalitet" en black om foten för kvinnor som befinner sig på mäns domäner. Kvinnor blir utnyttjade som medel för män att skaffa sig fördelar. (Lindgren 1985).
 Det offentliga bygger, fast där numera finns ökad kvinnorepresentation, på två tendenser Jag har själv visserligen en väldigt lång sladd upp till de encefalografiska regionerna men enligt min erfarenhet, så har denna utveckling på något diffust sätt, inträffat, (men ämnet är för omfattande att  framställa i sin helhet, i en blogg). Som Yvonne Hirdman iakttagit: Kvinnan erbjuds fler beslutsområden att fatta beslut om,  (som en följd av den expanderande välfärdspolitiken), samtidigt som makten blivit dimmigare (den ena handen har inte en aning om vad den andre gör). (Detta har framför allt visat sig förödande för många under nuvarande högerregering, när arbetslinjen och nedskärningarna fått allt fler protester att tystna, och fler redan orättvist belastade, att arbeta (egen "uppdaterad" replik)).
.( Folk har hamnat mellan två stolar, för frisk för att vara sjukskriven, för sjuk för att jobba (egen "uppdaterad" replik)).
Hirdmann frågade  också om makten blivit "uttunnad". Om det är så, behöver en sådan utveckling inte tolkas negativt, menar hon likaså.