Om makten
Jag ska säga något om hälften av den tredje av världens största handelsvaror: Världens tredje handelsvara buntas nämligen ihop(av icke protesterande och därmed tyst accepterande vetenskapsMÄN), till EN, nämligen gruppen "kvinnor och barn".
När vi pratar om sexhandel, pratar vi om maktlösa grupper, då tycker ni kanske, att "infantiliseringen" av gruppen "kvinnor" är ok?
Eftersom de båda grupperna har likheter, de är underordnade den sexualiserande makthavarens resurser, (det som ger denne makt att sexualisera dem), är de därför"ett och samma"?
Om kvinnor inte kan skydda sina barn, eller sig själva, är de därför själva barn? Vi får nog omdefieniera vad "barn" har för betydelser, i så fall.
Nej, kvinnor är inte barn, även om "GUD själv", "the finger of God" vill att de ska vara ödmjuka och böjda och (för-)krossade.
Men slavar då? Ja.
Under män och under barn! Nu finns det ju somliga som hävdar att "barn är deras allt". Och att också "män" är det. Om vi tittar in till en kvinna som är ensamstående, med barn: Försörjningen måste då också vara "deras allt". Eller hur?
Så resoneras det i mansvärlden, i rättsfallen, (se Judge Judy, amerikanska "autentiska" tvistemålsfall) och resonemangen gör det nästan straffbart att inte klara barns försörjning, och verkar ingå i det mytiska (och för kvinnor orättvisa)förnuftet.
Kvinnor bör då fråga sig: Hur ska ALLTSÅ, ett rimligt liv med barn, vara, för att bestå? M a o hur går det för kvinnorna i världen "att försörja sig"?
(Vi bortser härmed från de aidssjuka, som inte medicineras, de stympade, de som dör i barnsäng, de som våldtas och torteras och som hålls instängda av männen. De rädda, de gamla och de som tyngs av barnafödande.Vi borde förresten, hur betungande vetskapen än är,inte bortse, så låt oss då inkludera dem.)
En solidarisk världsordning- en utopi? Man måste först och främst fråga: Är världen rättvis? På detta vet vi svaret.
Men. Gruppen kvinnor i världen ska först och främst avskiljas från gruppen barn och inte infantiliseras. Först och främst kanske, för att det är vetenskapsmän i vår del av världen som beskriver kvinnor och barn som om de vore en grupp man kan klumpa ihop. Att bli förknippad med barn och slaveri gör det politiska deltagandet som jämlik med männen, i vår del av världen, väldigt, problematisk, då vi ständigt måste omdefiniera kvinnan som jämlik och detta inför "talibanögonen", "de traditionella", de fördomsfulla, de som är inneslutna i det Bourdieu kallar "det mytiska förnuftet".
Vad som än måste till för att överleva, så måste ägarförhållanden och arbetstillfällen först fördelas mellan män och kvinnor. Jag vill därför ge er några "hälften-av- tredjedelar"- fakta till. Eller förresten. Ni fick dem i länken ovan. Ni får dem i fortsättningen i små portioner, på detta blogginlägg. Dessa ska bestå av resonemang av valda delar av ovanstående riksdagsmotion. Andemeningen, ska vara, det bedrägliga mansstyret. Det som bara gynnar de kapitalsstarka. Vad gör man mot att t ex bara en procent av USA:s befolkning - de som är mycket rika, behärskar agendan, så att ett utarmat proletariat, får sämre och sämre levnadsförhållanden?
Kan vi bevisa att en liten procent av folket styr över de andra?
Jag ska säga något om hälften av den tredje av världens största handelsvaror: Världens tredje handelsvara buntas nämligen ihop(av icke protesterande och därmed tyst accepterande vetenskapsMÄN), till EN, nämligen gruppen "kvinnor och barn".
När vi pratar om sexhandel, pratar vi om maktlösa grupper, då tycker ni kanske, att "infantiliseringen" av gruppen "kvinnor" är ok?
Eftersom de båda grupperna har likheter, de är underordnade den sexualiserande makthavarens resurser, (det som ger denne makt att sexualisera dem), är de därför"ett och samma"?
Om kvinnor inte kan skydda sina barn, eller sig själva, är de därför själva barn? Vi får nog omdefieniera vad "barn" har för betydelser, i så fall.
Nej, kvinnor är inte barn, även om "GUD själv", "the finger of God" vill att de ska vara ödmjuka och böjda och (för-)krossade.
Men slavar då? Ja.
Under män och under barn! Nu finns det ju somliga som hävdar att "barn är deras allt". Och att också "män" är det. Om vi tittar in till en kvinna som är ensamstående, med barn: Försörjningen måste då också vara "deras allt". Eller hur?
Så resoneras det i mansvärlden, i rättsfallen, (se Judge Judy, amerikanska "autentiska" tvistemålsfall) och resonemangen gör det nästan straffbart att inte klara barns försörjning, och verkar ingå i det mytiska (och för kvinnor orättvisa)förnuftet.
Kvinnor bör då fråga sig: Hur ska ALLTSÅ, ett rimligt liv med barn, vara, för att bestå? M a o hur går det för kvinnorna i världen "att försörja sig"?
(Vi bortser härmed från de aidssjuka, som inte medicineras, de stympade, de som dör i barnsäng, de som våldtas och torteras och som hålls instängda av männen. De rädda, de gamla och de som tyngs av barnafödande.Vi borde förresten, hur betungande vetskapen än är,inte bortse, så låt oss då inkludera dem.)
En solidarisk världsordning- en utopi? Man måste först och främst fråga: Är världen rättvis? På detta vet vi svaret.
Men. Gruppen kvinnor i världen ska först och främst avskiljas från gruppen barn och inte infantiliseras. Först och främst kanske, för att det är vetenskapsmän i vår del av världen som beskriver kvinnor och barn som om de vore en grupp man kan klumpa ihop. Att bli förknippad med barn och slaveri gör det politiska deltagandet som jämlik med männen, i vår del av världen, väldigt, problematisk, då vi ständigt måste omdefiniera kvinnan som jämlik och detta inför "talibanögonen", "de traditionella", de fördomsfulla, de som är inneslutna i det Bourdieu kallar "det mytiska förnuftet".
Vad som än måste till för att överleva, så måste ägarförhållanden och arbetstillfällen först fördelas mellan män och kvinnor. Jag vill därför ge er några "hälften-av- tredjedelar"- fakta till. Eller förresten. Ni fick dem i länken ovan. Ni får dem i fortsättningen i små portioner, på detta blogginlägg. Dessa ska bestå av resonemang av valda delar av ovanstående riksdagsmotion. Andemeningen, ska vara, det bedrägliga mansstyret. Det som bara gynnar de kapitalsstarka. Vad gör man mot att t ex bara en procent av USA:s befolkning - de som är mycket rika, behärskar agendan, så att ett utarmat proletariat, får sämre och sämre levnadsförhållanden?
Kan vi bevisa att en liten procent av folket styr över de andra?
