Makten, frivilligheten och jämlikheten.

Makt kan urskiljas på grundval av avvikelser från fyra grundläggande normer, som bygger på idén att människan ska vara fri i sin interaktion med andra människor. Autonomi, frivillighet, likaberättigande, likagynnande. Om vi inte strävade efter dessa normer för egen och andras del, skulle makt inte kunna identifieras, än mindre mätas och än mindre urskiljas i mängden av påverkan mellan människor.Att gå till tandläkaren, som barn, (som man är skyldig till, och gör högst ofrivilligt) innebär att man  avstår sin autonomi. Man har alltså berövats sin autonomi, men vinner värdet av hela tänder.).(I Rousseaus och Locke's naturstat var den form av makt som staten utövade i normalfall, ingen inskränkning av autonomin. Människan hade frivilligt uppgivit sin autonomi, till förmån för kollektivet, eller staten, i utbyte mot bestämda fördel).
Mycket beroende skapas så här. Vi är beroende av andras göranden och låtanden, radikalt beroende. Är vi då inte frihetsinskränkta -och kan vi urskilja det i mängden relationer vi ingår? Det kan vi inte alltid.Vi kan därför inte heller definiera vad autonomi är d v s urskilja om relationen är frivilligt ingången, en påtvingad maktrelation eller någon annan typ av relation, Bara om vi upplever (starkt) att det är ett ofrivilligt(påtvingat) maktberoende, upplever vi en frihetsinskränkning. Det är inte tandläkaren som har  hittat på tandvärk för att göra oss beroende av hennes tjänster. Däremot om hon framkallar tandvärk,( för att göra oss beroende av hennes tjänster), hade man kunnat tala om en inskränkning i autonomin och en situation, där man kunde identifiera maktutövning och maktberoende. För att skilja mellan  beroende som identifierar makt och andra typer av beroenden måste vi nu införa en idé om konstlade beroenden... Allt som får "onaturliga" konsekvenser antyder att det kan ligga maktspel bakom. Tandvärken i exemplet, blev en konstlad konsekvens av tandläkarbesöket. Om tandvärk blir en naturlig konsekvens av att inte gå till tandläkaren, (som den vanligen blir),inskränks inte autonomin i den maktgrundande meningen. "Om du inte går ut, så slår jag ihjäl dig" -här däremot, finns inget naturligt samband mellan att gå ut och att inte bli ihjälslagen- det är detta förhållande, som pekar ut makten.Det är besvärligt att använda distinktionen konstlad/naturlig som grund för identifiering av makt i en värld som genomsyras av artificilalitet (människans värld). Av flera skäl (än den nämnda)är idén om det påtvingade beroendet en bättre idé än idén om det konstlade.
 Att förkonstlingskriteriet täcks av tvångskriteriet till väsentlig del, är ett annat.
Likaberättigandeidén: Om alla utom de vars förnamn börjar på L fick gå till tandläkaren  när de hade ont, skulle jag erfara att jag var utsatt för en maktpåverkan, som jag urskiljer p g a att jag inte är likaberättigad och likagynnad som personer med andra begynnelsebokstäver. Likaså om jag fick längre väntetider och sämre tandvård och högre räkningar än andra. Jag skulle identifiera maktrelationen enbart genom kriteriet likagynnad.
Makt utsöndras genom jämförelse med andra tandläkarbesökare. Om jag skulle sakna formell rätt att avgöra om jag ska laga mina tänder, eller ej . och detta avgörs av tandläkaren, så äger denne makt över mig ( Vi är inte likaberättigade i den beslutsprocess, som rör mina tänder),(statusskillnader i beslutsprocesser).Däremot finns ett allmänt beroende, tandläkaren vill ha sitt levebröd och jag vill bli av med min tandvärk, vilket jag inte kan på egen hand, (tjänster mot pengar).Likagynnas jag och tandläkaren i detta byte, föreligger inte makt i vår relation. Fyra kriterier skiljer makt från annan påverkan:. Frivillighet, Autonomi, Likaberättigande och Likagynnande. Det finns en otvedtydig maktsituation, där relationen är maximalt assymetrisk-den mellan herre och slav. Slaven är maximalt beroende av herren, som när som helst kan slå ihjäl honom. Han handlar under maximal ofrivillighet -inget i utbytet med herren skulle han gjort, om han inte tvingats tll det. De är till sist maximalt olikgynnade i sina utbyten. Allt gagnar herren-inget slaven

Ny teknik nya moden

Vi är i den pre-figurativa kulturen-allt det gamla är borta, till förmån för ny teknik och nya moden.
De unga lär sig att fungera i samhället, genom att interagera med sina generationskamrater(co-figurativt)De t o m utesluter de äldre för "förändring som anses vara nödvändig".
De ljuger, stjäl och lånar, så skulle jag vilja uttrycka det. Inget de gör är väl så "nytt", så det stör, och de har för mycket makt, i proportion till sitt vetande.
I alla fall, de måste ha acceptans av de som redan befinner sig på nyckelpositioner. Några små inslag av post-figurativ struktur, där äldre styr samhällets utveckling, tror jag varit bra för ett rättvisare samhälle.
Denna gemensamma tanke-känsla-, händelse-smedja, vet ju lika litet som en annan gjorde på 70-talet. Vi hade åtminstone feminismen och solidariteten. Omvärlden var inte påträngande, så det var lätt att vara solidarisk. Internet fanns inte!Vi hade traditionen.Nu har man: "Jag frågar en kompis om vi får hyra ett rum av honom, så vi har nånstans att bo" (sagt av en kille). Och fastklamrande brud i 30-40- årsåldern, sitter på spårvagnen och "read his lips", helt beroende, helt utan annan framtid än att bli utkastad, när "kompisen" tröttnat. Momentana händelser, tankar och upplevelser, men inget "traditionellt" inget "stabilt". Statens fel? Ja. Och så tycker de synd om mig, "som bara har hunden", förstår inte, de kan ju inte läsa min erfarenhet. Jag har ett tryggt boende, där hunden är accepterad och inga plötsliga emotioner sätter hans existens, eller min, på spel. En värd med traditioner som förstår "ålder", som förstår "kontinuitet" och att man inte riskerar vad man har.Som förstår "utsatthet", t ex för "nykulturell manlig icke-rationell intensitet", a la djinn, eller "intensiv djinn".
Sjuttiotalets småstad, man kunde t o m göra "boendekarriär"..
Jag måste lämna min otroliga hemkänsla som jag förvärvat innanför Västra Götaland(läs:Göteborg).Jag står ut, t o m "trivs", i det "bräckliga" boendet och med att ingenting får gå snett. Brand, skadegörelse, mord, fylla och vandalism, sjukdom och psykiskt illabefinnande, t o m promiskuitet, är uteslutet i lokalsamhället, där ingen förstår vad som fattas dem. Det kommer bli en säker stad. För de rika, vill säga. För de som städas undan , när miljonprogrammen renoveras och  är "persona non grata", som har för liten inkomst och ingen släkt, som ju kapitalismen "kommodifierat" åt dem, återstår "största möjliga tystnad" i den stora osäkerheten. För vad gör vänstern? Affischerar om att "Vård och omsorg" inte ska tjäna profitsyften, "gott så", men man har ju inte mandat att genomföra politiken. Det finns för stor bourgeoisie, med andra ord, som tjänar traditionellt och jobbar traditionellt. Och så pågår den hänsynslösa bortskyfflandet av egendomslöst och arbetslöst trasproletariat, som inte ens har påbörjat en motrörelse. "Etnisk", lär vara en tom kategori, men för att vara modern, låt oss då säga att de delar ett "socialt rum". De har ju också sina traditioner, som håller dem nere och interagerar med sina "kulturkamrater" och säkert också generationsvis, för att behålla dessa traditioner. Och "svennen" då? Här är hon så "sällsynt" att en vuxen, måste känna intensiva
, nästan nationalistiska känslor (enormt uttunnade under trycket från omvärlden), för att kunna gå med högburet huvud i mängden. De kan ju inte exploatera en, eller kan de? Tar de inte av våra tillgångar? En sorts omvänd kolonianism. Oj, jag fick plötsligt ett behov av att slita ut mitt vänstra öga, för det ledde mig till "synd". Stackars svenne! Hon har ett fat med avhuggna huvuden, att kånka på, under kristandets martyrium. Hon blev också hastigt både avkristnad och övertalad av andra skäl, än moraliska, att bli en ""rationell agent på en fri marknad". Ingen feodalslav, inget exploaterande, "bara rättvisa byten". Vad är hon då, Adam(Smith)? Forts. följer.