Strindberg, ett fall av egennytta?

Det lästes ur Strindberg på radions P1, idag.
Där han ifrågasätter om kvinnan ska ha rösträtt, för hon inte tar lika tung roll  arbetslivet och landets välfärdbyggande och att hon därför, som kvinna har det så mycket lättare. Hon blir varken en robot som tvingas gå i döden, eller en stjärnjurist som kan hålla gäldenärerna från förstugetrappan. Det första, att vara en soldat, göra krigsttjänst, det värsta skit som finns, ville han skulle vara en förutsättning, för att kvinnan skulle få rösträtt.
Verkligheten kring Strindberg var ju, att kvinnan redan hade denna frihet, att rösta, när han skrev sina betraktelser. Han ville alltså förmena henne den.
 Det var väl så att han hade en fru, som  fann sig tillrätta i sitt skådespelararbete, men att han var nog så arg och bitter mot henne och rentav avundsjuk, för den sakens skull. Att han inte unnade henne väninnor, utan själv måste interferera med åtskilligt manligt och störande beteende, och gjorde det, därför att han upplevde ett hot. Han måste ju ha ordnad barntillsyn och en snäll väntande kvinna,  för att kunna arbeta. Lättsinne som står utanför moderskallet, och likaså  omväxling och vila "någonstans", skulle inte ingå i Strindbergs kvinnliga partners liv.  Någon  borde vara annorlunda och offra sig.
I hans eget författarliv, däremot, ingick, att han kunde åka bort för att  arbeta och att han då skrev och utarbetade en människo-och kvinna- manssyn, i sina skrifter, som den produkt av familjeliv och arbetsliv tillsammans, han var.
 Egennyttan i det som skrevs går inte att ta miste på. Man kan dra slutsatsen att alla försvarstal av kränkta och ohörda människor, måste vara av arten egennyttiga.Världslitteraturen vimlar av dessa folk som till slut måst skriva för att skaffa sig en röst, bland alla fiender.
Strindberg fick gehör mer än de flesta, Någon måste ju ha varit förläggare, och givit ut hans betraktelser, så han  både blev  läst och fick penningar, för det han spekulerade om.
Nåväl, hans skrivna har upphöjts till  världslitteratur och ger litteraturvetare, skådespelare och film-och teaterrecensenter  inkomster under oöverskådlig tid.
Icke desto mindre, var det han skrev, inlägg i den dåtida samhällsdebatten, och skrevs för han ville göra sig intressant, i de rätta kretsarna.Sammantaget var han inte vad jag menar med en stor människa.
Men en "stor"  författare,  tydligen Det får de lärda i detta ämne gärna förklara.

 

Samhällsvetare förklarar makt, demokrati och nationalism med ekonomi

Jag snattar litet  teori av Hirschmann. Han tar upp många förbisedda aspekter och tillämpningar av sortialternativet, i ekonomin. han introducerar protestalternativet som en marknadskraft, att räkna med.

Han säger:  Samhällsvetare har anammat ekonomernas förklaringsmodeller också för att beskriva politiska fenomen..Begrepp som "knapphet" och "resursallokering", kan alltså förklara både "överskott",eller "underskott" på demokrati, och varför nationalism och maktanspråk blir starkare eller svagare accentuerade i vissa typer av ekonomier: Detta enligt nationalekonomernas och samhällsvetarnas synsätt

Hirschmanns egen sorti-protest-teori håller sig starkt inom ramen för en ekonomisk ansats. Han ville övertyga om att protesten (som var en helt ny kategori  för ekonomer, (Hirschmann:Sorti eller protest)), var en undervärderad faktor för att hålla en marknad  i jämvikt.(sett ur företagets perspektiv, närmare bestämt, dess konkurrenssituation).

 Han säger åtminstone, att  protest är en undervärderad faktor för att återställa en konkurrenssituation.
(Hans förklaring görs ur ett ovanifrånperspektiv, ur företagets, och/eller statens). (Det finns säkert hyllmetrar av  litteratur, som förklarar återställande av vikande marknadsandelar med marknadsanalys, stratefgi, e t c, hur man agerar i den ena eller andra, vikande konkurrenssituationen,  men jag har inte läst något som förklarar vikande kundunderlag som en återställningsmekanism för företaget.Basics antar jag, som jag ska fråga läraren om, nu när jag läser organisationsteori.Eller traggla med, i min ensamhet,  som med allt annat.

.Om efterfrågan och utbud är lika stora, är marknaden i jämvikt,,
 men såna balanskurvor uppstår ytterst sällan. Den ekonomiska grundprincipen om pris och efterfrågan säger dock, att när varor (eller tjänster) blir billigare, så ökar efterfrågan. När varor och tjänster blir dyrare minskar således efterfrågan.
För ett maximalt producerande företag  fungerar alltså metoderna sorti och protest, för att återställa en konkurrenssituation. Vikande efterfrågan (konkurrensförmåga), innebär vikande vinst, kanske konkurs.Det går bättre för ett företag som har maximerad förmåga att producera vinst eller tillväxt, och som är en stark konkurrent till andra företag, (med ett bra utbud och pris), och som har förmåga att återställa sin konkurrensförmåga,det är självklart.


 Hirschmann ser ett företag som av ett eller annat slumpmässigt skäl, utsätts för prestationsförsämring. (Han antar att det finns ett intresse för att sätta temporärt svaga företag på fötter).

(Klassisk teori säger att konkurrensen fungerar som en jämviktsskapare, att bättre allokerade företag, ska ta över produktionen .Men innan det lågpresterande företaget lämnar marknaden kan det vidta åtgärder: I detta läge måste företaget se över sin konkurrenssituation, alltså vad den vikande vinsten beror på.

Exempel: Kvalitetsförsämring är vanligen inte något som är bra för ekonomisk utveckling, men kan förvandlas till något positivt, beroende på konsumentens agerande, menar Hirschmann,  (som måste ha studerat kunders (mot)reaktion (om någon), genom empiriska iakttagelser). En annan "basics" economicus är väl detta: Det finns en formel, so används, för att översätta kvalitetsförsämring till en prisfaktor (ett pris).Simsalabim! En kvalitetsförsämring kan "översättas"till ökat pris.Om posten inte kommer fram, för att posttågen och bilarna, tappar den, är det en kvalitetsförsämring och kunderna måste betala för att försäkra posten.  När den kvalitetsmedvetna kunden, (varken villrådig eller okunnig), väljer sorti  och att få posten på annat (säkrare  och ibland billigare,  ibland dyrare sätt), blir den ursprungliga tjänsten oefterfrågad).
Mer om protest och sorti som mekanismer, för återställande av konkurrensförmåga följer (hoppas jag).

P S. kurslitteraturen handlar om kompetens som konkurrensfördel, och så kommer Hirschmann och säger att kompetens(effektivitet)  inte är utmärkande för samhällen som producerar överskott utan att det finns ett slack som alstras fortlöpande, ett slags entropi, som gör att det produceras tillfredsställande vinst, i st f högsta möjliga (maximala) vinst. 

Theology of the 21st Century

Tacksamt funnen i Essetters blogg.
What is distant reading?

Närvaron av monopolistiska element förhindrar att socialt optimum framställs av rationellt mänskligt handlande (Albert O. Hirschman)

Så hur ska det gå för städerna? 
Mikroekonomiska teorier är fullt förenliga med irrationellt och ineffektivt handlande. A Behavioral Theory of the Firm (Cyert/March). Om att det inte så mycket är brister i den makroekonomiska politiken (bristande optimala kombinationer), (såsom lågt sparande och hög prisnivå eller olämplig allokering av nationella resurser) utan brister hos ekonomins agenter i de individuellla cellerna (företagaren, myndigheten, etc ), (mikroekonomiskt slack), som förorsakar  brister hos ekonomin som helhet. "Slacket"  ska ses som en reserv, i tider av överflöd och som kan mobiliseras när det går sämre för  enheten (mobilisering som ständigt krävs i en föränderlig omgivning).(Hirschman)

Fattigdom,och drömmar, förtryck m m, driver migration, (sorti), verkar föredragshållarna, i ovannämnda länk hävda: Slack-cities borde vara de allt mer förtätade urbana areornas beteckning tycker jag utan att ha hört föredragen för jag undrar hur det ska kunna frambringas välstånd eller socialt optimum ur dessa ekonomier. Hur får någon kvinna sin försörjning där, "på ett gott sätt" om hon förutsätts försörja sig själv. Jag försöker inte raljera utan undrar med vad hon försörjer sig och hur dessa städer "ser ut". Men liksom mesta folket i länder med fungerande socialt system (överskott) kommer jag aldrig att resa dit och studera det på plats.Kommer de göra avsteg från förnuftigt dygdigt laglydigt beteende och med hur stora brister hos de ekonomiska agenterna  kan man ändå tala om att det föreligger en ekonomi, ett regelverk en praxis? Med Hirschmans terminologi, sorti och protest går det att förklara ekonomiskt beteende på ett annat sätt och man kan förutsätta fler beteenden och tänkanden hos människan än att förutsätta att det alltid är superrationellt och hyperalert. Förekomsten av monopol i ekonomier förhindrar att marknadskrafter fungerar optimalt. Jag vill på  detta stadium av vetande, "smygfnissa" åt, att karteller och grupper lagt beslag på en verksamhet.Som utländska pizzabagare i Sverige när de först kom hit, ungefär.Alltså en ekonomi med bara monopol ska ändå tänkas som en ekonomi men en där en grupps tillfälliga nedgång eller uppgång beror mer på slumpartade faktorer än styrs av ekonomiska lagar som "råder" vid en fullständig konkurrens ?

Om inte folk kan migrera, tar sig missnöjet uttryck i protest på landsbygden, vilket förstås förekommer men argumenten för fattig bybefolkning /kvinnorna, (nu som förr) verkar befrämja, att folk ser större chans till bättre framtid i areor där  alla redan är..de lämnar glesbygd, för att överleva i mångmiljonstäder.

Sett på mikronivå och i ekonomiska termer (och med front edge handelsretorik) (?)så bör marknader för att vara effektiva ha en elastisk efterfrågan, så  att sorti snabbt följer på försämring t ex en kvalitetsförsämring.Konsumenten/väljaren/köparen/leverantören etc gör sin stämma hörd genom sorti.
 Detta  får marknaden /firman/ partiet /producenten etc att reagera eftersom intäkterna sjunker och blir synliga för leverantörerna/producenterna av tjänsten/varan. (Se hur den svenska åkerinäringen skyndsamt måste anpassa verksamheten t ex de anställdas löner till nivån hos den kontinentala arbetskraft som kör lastbilar med månadslöner från 4000 kronor och vars bilägare inte betalar avgifter för att använda vägarna eller för sina anställda som den svenska åkerinäringen måste. Det går ju inte för svenska åkare att få  svenska chaufförer att arbeta för sådan lön- alltså anlitar de som ska frakta varor genom Sverige, de utländska  åkarna och de svenska måste avveckla sin traditionella åkeriverksamhet.Alternativet är förändring t ex att också svenska åkare anställer arbetskraft som jobbar för en spottstyver).

Citatet i rubriken syftar på marknader som  kan bli likgiltiga  eller korrumperade.  Därför kan man  diskutera monopolets "natur" och vrida och vända på det. Man kan t ex se det ur dess  förändringspotential när inte sorti är alternativet, utan protest med Hirscmanns terminologi.Det traditionella sättet att tänka ekonomi är att tänka sorti
.(Fortsättning följer).

Cities of tomorrow

Morgondagens städer Squatter cities getting. out of poverty as fast as they can, with women as the driving force.
New growing markets...