Så hur ska det gå för städerna?
Mikroekonomiska teorier är fullt förenliga med irrationellt och ineffektivt handlande. A Behavioral Theory of the Firm (Cyert/March). Om att det inte så mycket är brister i den makroekonomiska politiken (bristande optimala kombinationer), (såsom lågt sparande och hög prisnivå eller olämplig allokering av nationella resurser) utan brister hos ekonomins agenter i de individuellla cellerna (företagaren, myndigheten, etc ), (mikroekonomiskt slack), som förorsakar brister hos ekonomin som helhet. "Slacket" ska ses som en reserv, i tider av överflöd och som kan mobiliseras när det går sämre för enheten (mobilisering som ständigt krävs i en föränderlig omgivning).(Hirschman)
Fattigdom,och drömmar, förtryck m m, driver migration, (sorti), verkar föredragshållarna, i ovannämnda länk hävda: Slack-cities borde vara de allt mer förtätade urbana areornas beteckning tycker jag utan att ha hört föredragen för jag undrar hur det ska kunna frambringas välstånd eller socialt optimum ur dessa ekonomier. Hur får någon kvinna sin försörjning där, "på ett gott sätt" om hon förutsätts försörja sig själv. Jag försöker inte raljera utan undrar med vad hon försörjer sig och hur dessa städer "ser ut". Men liksom mesta folket i länder med fungerande socialt system (överskott) kommer jag aldrig att resa dit och studera det på plats.Kommer de göra avsteg från förnuftigt dygdigt laglydigt beteende och med hur stora brister hos de ekonomiska agenterna kan man ändå tala om att det föreligger en ekonomi, ett regelverk en praxis? Med Hirschmans terminologi, sorti och protest går det att förklara ekonomiskt beteende på ett annat sätt och man kan förutsätta fler beteenden och tänkanden hos människan än att förutsätta att det alltid är superrationellt och hyperalert. Förekomsten av monopol i ekonomier förhindrar att marknadskrafter fungerar optimalt. Jag vill på detta stadium av vetande, "smygfnissa" åt, att karteller och grupper lagt beslag på en verksamhet.Som utländska pizzabagare i Sverige när de först kom hit, ungefär.Alltså en ekonomi med bara monopol ska ändå tänkas som en ekonomi men en där en grupps tillfälliga nedgång eller uppgång beror mer på slumpartade faktorer än styrs av ekonomiska lagar som "råder" vid en fullständig konkurrens ?
Om inte folk kan migrera, tar sig missnöjet uttryck i protest på landsbygden, vilket förstås förekommer men argumenten för fattig bybefolkning /kvinnorna, (nu som förr) verkar befrämja, att folk ser större chans till bättre framtid i areor där alla redan är..de lämnar glesbygd, för att överleva i mångmiljonstäder.
Sett på mikronivå och i ekonomiska termer (och med front edge handelsretorik) (?)så bör marknader för att vara effektiva ha en elastisk efterfrågan, så att sorti snabbt följer på försämring t ex en kvalitetsförsämring.Konsumenten/väljaren/köparen/leverantören etc gör sin stämma hörd genom sorti.
Detta får marknaden /firman/ partiet /producenten etc att reagera eftersom intäkterna sjunker och blir synliga för leverantörerna/producenterna av tjänsten/varan. (Se hur den svenska åkerinäringen skyndsamt måste anpassa verksamheten t ex de anställdas löner till nivån hos den kontinentala arbetskraft som kör lastbilar med månadslöner från 4000 kronor och vars bilägare inte betalar avgifter för att använda vägarna eller för sina anställda som den svenska åkerinäringen måste. Det går ju inte för svenska åkare att få svenska chaufförer att arbeta för sådan lön- alltså anlitar de som ska frakta varor genom Sverige, de utländska åkarna och de svenska måste avveckla sin traditionella åkeriverksamhet.Alternativet är förändring t ex att också svenska åkare anställer arbetskraft som jobbar för en spottstyver).
Citatet i rubriken syftar på marknader som kan bli likgiltiga eller korrumperade. Därför kan man diskutera monopolets "natur" och vrida och vända på det. Man kan t ex se det ur dess förändringspotential när inte sorti är alternativet, utan protest med Hirscmanns terminologi.Det traditionella sättet att tänka ekonomi är att tänka sorti
.(Fortsättning följer).
Mikroekonomiska teorier är fullt förenliga med irrationellt och ineffektivt handlande. A Behavioral Theory of the Firm (Cyert/March). Om att det inte så mycket är brister i den makroekonomiska politiken (bristande optimala kombinationer), (såsom lågt sparande och hög prisnivå eller olämplig allokering av nationella resurser) utan brister hos ekonomins agenter i de individuellla cellerna (företagaren, myndigheten, etc ), (mikroekonomiskt slack), som förorsakar brister hos ekonomin som helhet. "Slacket" ska ses som en reserv, i tider av överflöd och som kan mobiliseras när det går sämre för enheten (mobilisering som ständigt krävs i en föränderlig omgivning).(Hirschman)
Fattigdom,och drömmar, förtryck m m, driver migration, (sorti), verkar föredragshållarna, i ovannämnda länk hävda: Slack-cities borde vara de allt mer förtätade urbana areornas beteckning tycker jag utan att ha hört föredragen för jag undrar hur det ska kunna frambringas välstånd eller socialt optimum ur dessa ekonomier. Hur får någon kvinna sin försörjning där, "på ett gott sätt" om hon förutsätts försörja sig själv. Jag försöker inte raljera utan undrar med vad hon försörjer sig och hur dessa städer "ser ut". Men liksom mesta folket i länder med fungerande socialt system (överskott) kommer jag aldrig att resa dit och studera det på plats.Kommer de göra avsteg från förnuftigt dygdigt laglydigt beteende och med hur stora brister hos de ekonomiska agenterna kan man ändå tala om att det föreligger en ekonomi, ett regelverk en praxis? Med Hirschmans terminologi, sorti och protest går det att förklara ekonomiskt beteende på ett annat sätt och man kan förutsätta fler beteenden och tänkanden hos människan än att förutsätta att det alltid är superrationellt och hyperalert. Förekomsten av monopol i ekonomier förhindrar att marknadskrafter fungerar optimalt. Jag vill på detta stadium av vetande, "smygfnissa" åt, att karteller och grupper lagt beslag på en verksamhet.Som utländska pizzabagare i Sverige när de först kom hit, ungefär.Alltså en ekonomi med bara monopol ska ändå tänkas som en ekonomi men en där en grupps tillfälliga nedgång eller uppgång beror mer på slumpartade faktorer än styrs av ekonomiska lagar som "råder" vid en fullständig konkurrens ?
Om inte folk kan migrera, tar sig missnöjet uttryck i protest på landsbygden, vilket förstås förekommer men argumenten för fattig bybefolkning /kvinnorna, (nu som förr) verkar befrämja, att folk ser större chans till bättre framtid i areor där alla redan är..de lämnar glesbygd, för att överleva i mångmiljonstäder.
Sett på mikronivå och i ekonomiska termer (och med front edge handelsretorik) (?)så bör marknader för att vara effektiva ha en elastisk efterfrågan, så att sorti snabbt följer på försämring t ex en kvalitetsförsämring.Konsumenten/väljaren/köparen/leverantören etc gör sin stämma hörd genom sorti.
Detta får marknaden /firman/ partiet /producenten etc att reagera eftersom intäkterna sjunker och blir synliga för leverantörerna/producenterna av tjänsten/varan. (Se hur den svenska åkerinäringen skyndsamt måste anpassa verksamheten t ex de anställdas löner till nivån hos den kontinentala arbetskraft som kör lastbilar med månadslöner från 4000 kronor och vars bilägare inte betalar avgifter för att använda vägarna eller för sina anställda som den svenska åkerinäringen måste. Det går ju inte för svenska åkare att få svenska chaufförer att arbeta för sådan lön- alltså anlitar de som ska frakta varor genom Sverige, de utländska åkarna och de svenska måste avveckla sin traditionella åkeriverksamhet.Alternativet är förändring t ex att också svenska åkare anställer arbetskraft som jobbar för en spottstyver).
Citatet i rubriken syftar på marknader som kan bli likgiltiga eller korrumperade. Därför kan man diskutera monopolets "natur" och vrida och vända på det. Man kan t ex se det ur dess förändringspotential när inte sorti är alternativet, utan protest med Hirscmanns terminologi.Det traditionella sättet att tänka ekonomi är att tänka sorti
.(Fortsättning följer).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar