Summa sidvisningar

söndag 9 december 2012

Miljonprogrammet

som sjangserat har anställda därefter. Det är inte bara livsförnekelse som de begär av de boende, utan en massa pengar med. För ledningar som funnits i dekader,ska det betalas till de samvetslösa elbolagen, för golv som svämmar över av stopp i rören ska vi debiteras.Vi ska vara "tappra", inte bara det, det verkar som om vi inte förtjänar bättre.Klagar man, så hånas man.
Vi ska göra det så trevligt, med pengar vi inte har och de pengar som finns ska gå åt till "påminnelseavgifter", förseningsavgifter - om du efter tre års boende tycker att du måste prioritera klädsel, eller kontakt med omvärlden.Glömde jag nämna "utanförskapet!?
Det borde finnas ett sätt att omedelbart göra sig kvitt storbolagen, så fort men har chansen ta sig därifrån, men det finns det inte. Tre månaders uppsägning "both ways", och chanserna försvinner för individen, men storbolaget fortsätter håva in pengar, med krossande av individen som följd.Men bolagen arrangerar ju "folknöjen", som en utflykt om sommaren. Nog borde man väl "trivas". Visst, vi ,är idioter som bor där, men har inga alternativ, för politikerna har inte ordnat några. Huvudsaken är ju de själva bor bra och kan betala alla räkningar med sina fantasiarvoden..
Spontana protester över standard, lönar sig föga, bolaget har gjort  fukt och mögel till "standard" för den stora del av befolkningen som hankar sig fram, med eller utan ungar, med eller utan ålder, med eller utan sjukdom - det de har gemensamt är en inkomstklass som placerar dem i miljonbyggen. De fräscha små lägenheterna i andra områden hos allmännyttan, verkar förbehållen "ungdom" som flyttar hemifrån, och som för tillfället har en "profil" som passar bolaget och som socialsekreterarna (i deras egen ålder och med samma nationalitet?) oftare än sällan, hjälper dem att få. Det finns ett "deficit'" hos den som inte har en socialsekreterare, mamma utan sådan, kan plågas hur mycket som helst, av räkningar och föredettingar.
Varför inte "rik man anlitar advokat för att vårdnadstvista" och kontaktar sociala i st f att "mamman" gör det?
Utan "napp" där,. så får man betala advokatarvode i stället.Klaga på att mamman mår dåligt.ta ifrån henne ungen under förevändning att den också gör det. Vissa incidenter som inte förekommer i "trygga borgarhemmet" inträffar väl. Så jätteuppoffrande är ju inte borderlinaren, men desto mer besatt, kanske inte av personen i sig, men av rättvisa. (Och hur fan skulle hon annars må, hon har ju hela ansvaret). Vad skulle annars mannen sätta emot ett moderskap? Har jag inte rätt i det, borderlinare eller ej?
Nåväl jag har fått så mycket terapi som staden orkat erbjuda en borderlinare som efterfrågar rättvisa. Det var inte mycket som "specialiserade tandsköterskor"  på öppna vården kunde eller visste om sorg "uppfostran utan kärlek" - så det blev till att pensionera utan att ens arbetspröva. Höjden av fräckhet, att förutsatta att arbetsplatser är helt och hållet instrumentella och ute efter att kommodifiera mänskligheten och att protest bara är "besvärligheter" och inte en förbättringsmekanism. Några så dumma och oförlåtliga imbeciller som de i svensk öppenvård, letar jag efter - ska vara såna som behöver "hemförhållanden", och familj,men inte bidrar till "känslan", i så fall.
Nåväl, precis som med storbolagen, de går alltid vidare och krossar allt i sin väg utan tanke på att det är levande varelser de har ansvaret för.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar